Precis som rubriken lyder så har vi varit på jakt idag. Eller snarare så kom vi på det mitt i vår veckohandling, och därefter startade vår jakt efter degen. Pepparkaksdegen! 

Jag bakar ju annars allt från grunden och gäller det andra saker så skulle jag inte få för mig att köpa varken färdig deg, smet eller mix när det ska bakas. Men just pepparkaksdeg, jag orkar bara inte. När jag väl vill ha så vill jag ha en bit bara och jag vill ha den omedelbart. Då funkar det inte riktigt om jag ska börja förbereda en hemgjord deg, som för övrigt ska vila minst ett dygn. Nej men ve och fasa. Det finns ju inge mer praktiskt att i detta fall just köpa färdig deg att ha i kylen så man bara kan ta sig en liten munsbit när suget faller på. Rätt så ofta kan jag villigt erkänna.. 

För övrigt är veckans handling gjord, precis som alltid på tisdagar. Morris har fått åka vagn vilket är galet trevligt och jag fick min deg till slut. En bra eftermiddag!  (null)

(null)

(null)

(null)
Har kanske världens bästa sällskap i bilen 😍

Fått massor uträttat på jobbet idag och det är ju alltid trevligt när man känner sig produktiv. Är det något jag verkligen inte uppskattar så är det lösa trådar och saker som flyter omkring. Jag vill ha ordning och reda, struktur på allting och möjligheten att bocka av det jag färdigställt. Samtidigt är det en viss charm med att ha väldigt mycket på gång och utmanande när det är nytt. Jag hade väntat mig en väldigt intensiv period just nu och det är precis vad det är, men roligt. Ny blus hade jag på mig idag också, vilket alltid är festligt, men den höll mig inte direkt varm. Ett verkligt problem då jag satt och skakade sista mötet. Fick dock låna en kofta och dagen var räddad. Fin va den iaf men förbannat opraktisk i vinterklimat (null)
Ska hämta lite mer deg, sen är det nog tack och godnatt. 
Svårt att få skarpa bilder på onga när han är helt galen. Alltså GALEN! Har liksom fått för sig att han kan gå hur som helst, var som helst och när som helst. Saken hör att han inte alls kan gå. Eller speciellt bra iaf. Han går och klättrar upp på saker hela tiden men han faller ju lila ofta. Klättrar upp mot bordet, släpper och börjar gå iväg. Ja visst att han går en massa steg, men det tar ju alltid stopp iom att han faller. Så man måste ju va där och ta emot. Han blir bara mer och mer galen och vi får springa efter. Va hände? Han va ju så liten nyss? 

Idag gjorde jag ett tappert försök att knäppa lite kort på min guldklimp. Ungefär så som jag gjorde när jag var föräldraledig och tog tvåtusen kort om dagen. Detta är resultatet 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
Inte ett enda skarpt kort, men det är ju omöjligt. 

Måndagen är gjord och tre dagar återstår av denna jobbvecka. Arbetsfri dag på fredag och alla Helgona på lördag innebär massa Morristid och tid för sömn. Allt jag tänker på just nu. Ska dock inte förringa att jag har världens bästa jobb och att det faktiskt är en privilegium att gå dit varje dag, jag blir bara trött i mössan när det är nya saker varje dag och jag inte kan allting på två sekunder 

29 oktober 2017

I bubblan

Allmänt

Kvalitetstid med Morris är det överlägset bästa som finns. Helgen har inneburit massor av just det och jag känner mig återhämtad och redo för en ny jobbvecka. Inte återhämtad i den bemärkelsen att jag sovit mycket eller vilat upp mig, utan snanare att jag återhämtat mig från min Morris-brist och klarar mig ytterligare några dagar med lite mindre.  (null)

(null)

(null)
Kan ju dock erkänna att jag ligger i sängen nu (halv nio) eftersom ovan nämnda lilla ligist inte riktigt följer den här klockomställningen och ville därför kliva upp HALV FEM i morse. Pappan fick sova vidare och jag släpade min (fortfarande) sovande kropp upp ur sängen. Är det någon gång i livet man förstår vad trött verkligen innebär så är det då man får barn. Har sagt det förut också men det blir inte mindre sant